Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Christian visade henne oförändrad aktning, förjagade
hennes sorgmodiga anlete glädjen, och det var ingen
som saknade henne, när hon var borta.
Kring grevinnan av Samsö flockade sig alla.
Hon höll fullständigt hov i sitt hus vid
Boldhusgatan, på Husumgård och på herrgården Jomfruens
Egede i Syd-Själland, som hon hade köpt av
överjägmästare Hahn. Hon följde konungen på hans resor
till Jutland och Sleswig-Holstein. Intet jaktparti, ingen
slädfärd, intet riddarspel hölls utan att hon var med.
Hon orkade sitta till häst hur länge som helst. Hon
lärde sig fälla en hjort lika bra som den bästa karl,
och för varje dag som gick, blev hon konungen allt
mer oumbärlig.
Drottningen fick också lida den sorgen, att hennes
käraste hovdam, comtesse Hildeborg Holck, slöt sig till
grevinnans parti. Comtessen, som inte längre var så
ung, hade också sina goda skäl till det. Hon älskade
sin fästman överstekammarjunkaren, och han var jämt
och ständigt i grevinnans av Samsö sällskap. Om hon
därför ville träffa honom, måste hon söka honom där
han var.
»Om grevinnan kunde förmå Adam att göra allvar
av vårt bröllop», sade hon. »I sjutton år ha vi varit
trolovade, men när jag talar om giftermålet, undviker
han mig alltid.»
Sofie Amalie talade vid överstekammarjunkaren, men
han slog bort det.
» Vad är det som brådskar, fru grevinna?» sade han.
»Hildeborg och jag äro ännu unga och ha ett långt liv
framför oss. Om vi skulle gifta oss, finge vi väl slå
oss ned på en gård någonstans på landet och försaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
