Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Gud fader bevare oss, barn, vad är det du säger?»
sade Jytte och slog ihop händerna.
»Jag vet det», sade Ulrikke Eleonore och nickade
med sammanpressade läppar. »Jag har hört Per och
Mogens prata om det.»
»Visste din mor, att du lyssnade på lakejernas prat,
så finge du ris», sade Jytte.
»Man får höra på dem, som säga någonting»,
svarade Ulrikke Eleonore. »Och nu skall du säga oss
riktigt, hur det hänger ihop.»
»Jag tror du är tokig, barn», sade Jytte. »Det är
ju ingenting annat än prat. Men jag kan gärna tala
om för dig, varför din mor var så ond för att hon
skulle svepa grevinnan Vieregg.»
»Varför ville hon inte det? frågade Anna Sofie.
»Nej», sade Jytte, »ty hon trodde inte, att det var
sant, att grevinnan verkligen var gift med hans
majestät. Men hon måste göra det ändå, ty kungen
befallde det, eljest hade storkansleren förlorat alla sina
ämbeten. Men det var också en blodig skam för henne,
ty hon skulle gå där tillsammans med
överhovmästarinnan von Schindel, som är en elak människa.»
»Vad har hon gjort då?» frågade Ulrikke Eleonore.
»Hon lockade kungen till sin dotter ännu medan
grevinnan levde», sade Jytte. Hon heter Charlotte
Helene och vacker är hon, men en fräck slinka. Nu är
hon också grevinna.»
»Är hon gift med kungen då?» frågade Ulrikke
Eleonore.
»Nej — ne...ej... det är hon inte, men hon födde
honom i alla fall en dotter i fjol och då är det inte
mer än rimligt att en så dygdig dam som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
