Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jytte hade tröstat henne så godt hon kunde. Hon kunde
inte gräla på någon. Hon förstod alltid vad som hände,
fast det aldrig hände henne själv något.
Ack ja, ack ja», sade hon, »mången gång har jag
tackat Gud för min puckel, så att jag är utanför denna
världens lust och sorg.»
De båda flickorna sågo förundrade på henne och
på varandra.
»Jag skulle göra vad som helst, om det vore någon
som älskade mig», sade Ulrikke Eleonore. »Jytte...
om det skulle hända någon gång, och mor blir mycket
ond... vill du då hjälpa mig?»
»Bevars väl, kära barn», sade Jytte, »det ordnar sig
nog utan min hjälp. Och det dröjer minsann inte så
länge, innan din friare kommer. Jag vet säkert, att
storkansleren arbetar på att få tag i ett passande parti
för dig och det kan då väl aldrig din mor ha något emot.»
Lakejen Mogens tyckte att det var lika bra om
storkanslerinnan finge veta, att barnen hade reda på
ungarna, som hon kallade dem. Själv hade han inte lust
att säga henne det, därför talade han så med Per, att
denne trodde, att Mogens ämnade skvallra för att skaffa
sig en fördel, och därför skyndade sig Per att komma
i förväg.
Fru Sofie stirrade på honom, när han omtalade vad
som händt. Hennes första tanke var att köra Jörgen
kusk på porten, men det vågade hon inte för sin mans
skull. Så tog hon fram en blank dukat ur schatullet
och gav Per.
»Tag det här, Per», sade hon. »Det finns fler där,
om du framdeles visar dig som en trogen tjänare och
talar om för mig, om det händer något mera.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
