Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utom vapenlek och ridderliga idrotter. Och kan du
tro, Anna Sofie, fast han talar både tyska och franska,
så kan han knappast skriva, så att någon kan läsa det.
Han stavar orden såsom de uttalas. Det har många
gånger vållat mig stort huvudbry att tyda hans
skrivelser.»
»Då är hans majestät likadan som jag», sade Anna
Sofie och skrattade. »Men det är också så gruvligt svårt
att stava riktigt.»
Storkansleren skrattade också och så fortsatte han,
att berätta om kungen.
»Hans majestät är klok», sade han. »Den skall stiga
tidigt upp som skall lura honom. Och munter är han
och full av upptåg, när de inte förarga honom för
mycket. Han är visserligen inte någon vacker karl att
se på, men han är mycket ridderlig och galant i hela
sitt uppträdande. Och ingen vid hela hovet dansar så
vackert och så gärna som han. I det fallet liknar väl
också hans majestät dig, mitt lilla barn?»
De skrattade igen men så drog storkansleren en
djup suck.
»Ack ja», sade han, »att jag först nu skall känna
mod att ta dig från Klausholm, och nu kan jag inte
längre. Jag blir aldrig frisk. Innan året gått till ända
bära de mig i graven.»
Hon tröstade honom och fick honom glad igen.
»Det kommer sig av det liv vi föra därinne», sade
han. »Det vill en god hälsa till att stå ut med det
eviga festandet och pokulerandet. Värst var det under
konung Christians tid. Då tog jag också min knäck.
Du skulle ha sett hans majestät äta. Han åt lika
mycket som halva hovet och ändå var han aldrig mätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
