Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Första Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
majestät kommer hem från sin resa. Han reser nu till
Italien, och min bror följer med honom.»
»Nej, gör han!» sade Anneken.
*
En dag kom hovmästare Simonsen till Anna Sofie,
som gick i parken med Anneken, och bad på sitt
högtidliga sätt, om nådig fröken genast ville komma till
storkanslerinnans. brevkammare.
Anna Sofie suckade. Det var så skönt i parken,
och hon gruvade sig för det samtal med modern, som
hon visste skulle komma. Hovmästaren såg på henne.
Jag har letat efter eder i parkens alla gångar»,
sade han, »om nådig fröken önskar det, så kan jag nog
leta en stund till ännu.»
Anna Sofie såg överraskad upp, men hovmästarens
ansikte var orörligt.
»Säg till mor, att jag kommer nu», sade hon.
Hovmästaren bugade sig och gick.
»Vad var det med Simonsen?» frågade hon Anneken.
»Den karlen är inte sådan, som han ger sig ut för»,
sade flickan. »Det har också jag, så ung jag är, sett,
att de gudsnådligaste ofta äro de värsta.»
Storkanslerinnan satt i sitt rum, med ryggen mot
dörren, när Anna Sofie kom in.
»Sätt dig där, Anna Sofie», sade hon, utan att vända
på huvudet.
Anna Sofie drog fram en stol och satte sig
bredvid henne. Det föreföll henne, som om moderns
tonfall var ett annat än det vanliga, mildare tyckte hon,
men det vållade henne ingen glädje, ty då visste hon,
att striden skulle bli så mycket hårdare.
En stund satt fru Sofie tyst och såg genom fönstret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 19:09:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dandrott/4/0065.html
