Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Du får inte säga något ondt om far», sade Anna
Sofie. »Om du det gör, så går jag genast härifrån.»
»Sade han aldrig något ondt om mig?» sade
storkanslerinnan.
Anna Sofie teg och slog ned ögonen.
»Ser du det», sade hennes mor, »du blev svaret
skyldig. Jag tänker att det går jämnt upp och du kan
tryggt lita på, att av mig får du ej höra annat än
sanningen.»
Hon rätade på sig i stolen och pressade ihop
munnen. Anna Sofie tyckte, att hon aldrig i sitt liv sett
ett så hårdt ansikte och hennes längtan flög mot den
avlidne fadern, som trots sjukdom och plågor varit så
munter och mild. Hon suckade, knäppte ihop
händerna i knät och väntade på, vad som skulle komma.
»Din fader, Gud vare hans själ nådig, har berättat
för dig om sitt glada liv vid hovet», sade
storkanslerinnan. »Sköna fester har han framtrollat för din blick,
damer och kavaljerer ha dansat inför din syn, medan
musiken tonat lockande och lättfärdigt. Jag såg ju själv,
vilka upptåg han hade för sig med dig i parken. Du
fick niga och du fick dansa och spela. Han kunde
inte gå i graven förr än han visste, att du var värdig
den fåfängans marknad, på vilken han ville bjuda ut dig.»
Hon såg på dottern, som satt tyst och med
nedslagna ögon. Underbart vacker var hon i sin svarta
dräkt, och hennes skönhet plågade och förargade
hennes mor.
»Din far gav en god bild av den», fortfor hon.
»Han kunde minsann också göra det, då han tillbragt
hela sitt liv där bland druckna män och liderliga
kvinnor. Men han visade dig endast den ena sidan av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
