Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mangelboden och öppnade, utan att tänka på, att hon hade
löst upp håret för natten och knäppt upp
klänningslivet.
»Vad har händt, Jensen?»
Han kom ned för trappan, bugade sig och stod och
såg på henne med förälskade ögon.
Ni är den vackraste kvinna i Christianshavn»,
sade han. »Om ni kunde se er själv, där ni står med
utslaget hår... Jungfru Rasmussen ... det är precis som
i det där stycket...»
»Prat, Jensen», sade hon förargad. »Jag höll på att
lägga mig. Jag kunde ju inte veta, att ni skulle
komma på kvällen.»
Hon flätade ihop I håret och fäste upp det och knäppte
klänningslivet.
Hon kunde inte tåla kontrollören, när han började
så där. Hur vackert än det han sade lät, hade hon
alltid en förnimmelse av, att det alls inte gällde henne,
utan att det bara var något, som han mindes från
teatern. Hon hade ofta försökt med honom både på
det ena och det andra sättet, som brukar göra karlarna
yra i huvudet. Då rabblade han upp något ur en
teaterpjäs och stirrade betagen på henne; men något mera
blev det aldrig.
Han satte sig på stolkanten och började berätta.
Han måste nödvändigt företaga en liten resa till
Viborg.
»Jösses, Jensen», sade hon, och slog. förskräckt ihop
händerna.
Han lade armarna i kors över bröstet, såg manlig
ut och njöt av hennes förskräckelse.
De visste båda två, att det på den tiden icke var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
