Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon såg på Juliane, som stod där mållös. Så gick
hon fram till henne.
Mäklare Köppen är död, jungfru Rasmussen», sade
hon. »Han skall begravas om torsdag i Frue kyrka.»
Juliane kunde inte få fram ett ord.
»Man kunde väl förtjäna ett tack för nyheten!» sade
husan sårad.
Hon gick tillbaka till Stine igen. Juliane gick ner
i sin källare, lade kläder på stockarna och drog mangeln.
Luise satt och stavade sig med ljudelig röst igenom
sin läxa.
Juliane kunde icke samla sina tankar.
Luises far var död, och det gjorde henne ju
egentligen detsamma. Det var henne likgiltigt om hennes
förförare låg i jorden eller gick omkring i staden och
tittade på flickor. Ja, det var rent av bättre, när hon
nu skulle bli gift med Jensen.
Det var då också ett öde, att Jensen var bortrest
just nu.
Hon stannade mangeln och föll i djupa tankar.
Om Jensen nu inte ville ha henne, när pengarna
inte mer funnos?
Alla hennes tankar kretsade kring de fem riksdalerna.
Hon hade behövt dem... Det var köpman
Mikkelsen och kolhandlaren och sömmerskan och fler ännu.
Hon ägde inte mer än de tre markerna Jensen lärmnat
— den första hade hon redan givit ut, och låt se...
det var minsann just i dag hon skulle ut med den andra.
Hon skulle egentligen varit där redan i går, men hade
glömt det i sin oro.
»Frågade inte skolmamsellen efter I pengar i går, Luise?»
»Jo», sade Luise och satte pekfingret som märke i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
