Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Juliane hade gått till Frue kyrka för att se på
mäklarens begravning.
Den var både stor och präktig och hon kunde utan
svårighet gömma sig bland den nyfikna mängden, som
skockade sig vid kyrkporten. Hon såg både majoren
och den avlidnes legitime son förutom en mängd av
stadens välbärgade borgare, som hade umgåtts i
Köppens hus och av vilka de flesta hade växlat ett muntert
ord med den forna vackra kammarpigan, som passat
upp vid. bordet och hjälpt dem på med rocken i
förstugan.
Ett ögonblick funderade hon på att gå med in i
kyrkan och se på ståten, men förkastade tanken igen
för den svåra trängselns skull. Hon funderade också
på att försöka få tag i någon av vännerna för att bedja
honom lägga sig ut för henne hos familjen.
Men det fattades henne mod att göra något och
hon trodde heller inte, att det skulle hjälpa. Hon kunde
aldrig glömma hur ond frun var, när hon körde bort
henne. Hon tänkte också, att det kunde bli
ledsamheter med Jensen om det bleve skandal.
Och så gick hon i stället till mäklarens hus och
stod en stund där och stirrade uppåt fönstren.
När hon kom hem till mangelboden, satt hon länge
försänkt i tunga tankar över sitt öde. Luise gick
omkring och såg på henne och förstod icke annat än att
hon icke längre behövde gå i skola, vilket hon
naturligtvis var förtjust över. Men hon började längta så
mycket mera efter Jensens bröstsocker.
Juliane hade goda tillfällen till funderingar, ty det
var numera icke mycket att göra vid mangeln.
Redan de första dagarna efter det slaget hade träffat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
