Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han låtsade, som om han först nu fick syn på Cetti,
som hastigt dragit åt sig armen, som låg om livet på
Luise, och såg tämligen förlägen ut.
»Nej, är du här, Cetti», sade han. »Det gläder mig,
att jag inte är den ende vid teatern, som har tänkt på
att visa den präktige Jensen en liten uppmärksamhet.»
Cetti rodnade och mumlade något. Värden satte
fram en stol och bjöd bugande sin hedrade gäst att taga
plats. Madam Schaldemose och hökarmadammen
lämnade hastigt soffan, men Frydendahl skakade på
huvudet.
»Jag skall strax gå.»
Så vände han sig till Luise, och lade med faderlig
värdighet handen på hennes huvud.
»Gud välsigne dig, mitt barn», sade han. »Jag tycker
annars inte mycket om de där, som hoppa och dansa,
men jag vet, att du kan både läsa och skriva, så att det
kan ju hända, att du kommer fram i världen. Låt mig
se, att du tar exempel av jungfru Pätges. Hon var
liksom du elev vid baletten, och innan jag dör, kanske
jag får uppleva den dag, då jag får se henne som en
av den danska scenens främsta. Och glöm aldrig, vad
du är skyldig din gode styvfar.»
Luise stod med dygdigt nedslagna ögon. Jensen
och hans maka gräto. Men kopparslagaren knäppte
igen västen, tog ett steg fram och slog ut med handen.
»Innan herr Frydendahl kom, talade vi just om, att
det vid baletten kommer an på benen», sade han. »Och
i den vägen så är både lilla Luise och min dotter
därborta välsorterade.»
Frydendahl lutade huvudet tillbaka och mätte honom
med blicken från topp till tå utan att svara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
