Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intill Luise. Men flickorna körde bort honom. De
hade något att säga varandra.
»Hur gick det sedan ?» frågade Hanne ivrigt.
»Jesses. så tokiga vi voro», sade Luise.
Hon hade varit med på festen hos general
Römmeling. Hela sällskapet hade fram på natten åkt ut till
Slukefter, där de kört upp värden och fått kaffe. Luise
hade icke kommit hem förrän klockan sex på morgonen.
När hennes väninna fick veta det, skrattade hon och
gav henne en knuff.
»Då var du med löjtnant Behrend», sade hon. »Var
han rar?»
»Det nötet», sade Luise. »Tror du jag var så dum,
att jag följde med honom?»
»Med vem var du då?» frågade Hanne.
Luise sade, att hon icke varit med någon. Hon
hade gått på gatan i två timmar och icke vågat gå hem.
Hanne trodde henne icke och blev ond, för att hon inte
visade henne förtroende, men blev snart god igen. Så
måste hon höra, vad föräldrarna hade sagt och fick en
oförbehållsam beskrivning på hur ond madam Jensen
varit.
»Ja, hon kam», sade Hanne. »En sådan trut hon
har. Men vad sade din styvfar?»
»Han kom icke ut», svarade Luise. »När mor
ropade på honom, hade han gått och sedan på
middagen låtsades han om ingenting och mor sade heller inte
mera.»
»Där ser du själv», sade Hanne. »Bara man är
modig, så går det. Men kom nu, skola vi se om Carl
har kommit. Å du... i dag har jag flyttat in i min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
