Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men det ville hon alls inte veta av.
»När tiden kommer att tala med mor, skall jag nog
göra det själv», sade hon. »Men jag vill också bra
gärna njuta av min frihet ännu en tid.»
»Den har du ju», sade han. »>ycker du, att jag
har varit sträng mot Hanne?»
Nej, det tyckte hon inte. Men det brådskade väl
inte så förskräckligt. Hon skulle gärna komma till
honom så ofta han ville.
»Ja, jag står vid mitt anbud», sade Berling. »Men
nu är det väl bäst, att du går hem. Jag har brådt i
dag. Och låt mig nu se, att du läser flitigt i din bok,
och kommer hit varje morgon. Men det blir
bekvämare om du flyttar in i Hannes våning.»
Hon tog omkring hans huvud med händerna, gned
hans näsa mot sin och kysste honom.
»Du dumma pojke», sade hon, »vad tror du jag
bryr mig om dig.»
Så gick hon hem och tog genast till boken. Till
sin mors förvåning satt hon timtals och studerade.
»Har du blivit väckt?» sade Juliane.
»Hon blir något», sade Jensen stolt.
Men Juliane hade sina tankar för sig. Hon visste
tillräckligt för att vara mer bekymrad än någonsin.
Hon hade också många gånger försökt att tala med
Jensen om det, men han fann det alldeles i sin ordning
och citerade oförtrutet Frydendahl.
Så gick Luise sin väg fram, mer och mer medveten
om den makt hon hade i sin kropp, säkrare och
säkrare i sitt spel med männen.
Hon drog allas uppmärksamhet till sig, när hon med
sina breda höfter vaggade fram på gatan. Kavaljererna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
