Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon skulle till att berätta om festen hos Römmeling,
men så började han själv tala.
Han hade icke varit hemma på hela natten. Han
hade träffat en fransk vän, som var i staden på
genomresa till Stockholm. De hade börjat tala om tidningen.
Fransmannen bara hånade den lilla papperslappen, som
kallades »Dansk Statstidende» och som blev tryckt på
det Berlingska tryckeriet.
»Han frågade mig, om det skulle kallas en tidning»,
sade Berling. »Han talade om vad pressen borde vara,
och vad den kunde bliva, om den komme i händerna
på rätta personer. Du kan förstå att det var vatten på
min kvarn. Jag blev naturligtvis eld och lågor. Vi
sutto tillsammans hela natten på hans gästgivaregård och
dryftade frågan och gjorde upp planer. Sedan sprang
jag hem och klädde om mig, och nu skall jag gå till
min mor för att få hennes samtycke till det jag vill
utföra. Det kommer att kosta mycket pengar, kan
du tro.»
»Ja», sade Luise.
»Ingenting av det som skulle stå, stod i tidningen»,
sade han. »Tänk, att någon gitter läsa den!»
»Det gör man ju heller inte», sade hon skrattande.
»Jag läser äPolitievennen’, och det gör du med.
»Puh... ”Politievennen’», sade han, »och den övriga
skandalpressen. Den räkna vi inte med. Nej... jag har
ju tänkt på det hundratals gånger förr, när jag gått
därnere i affären. Men det var fransmannen, som gav
mig luft... nu ser jag klart, hur det skall vara. Och
jag är inte den man, jag anser mig själv för, om det
inte snart blir annorlunda.»
»Nej», sade Luise.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
