Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
täcket och sprang bort och satte sig i den stora mjuka
länstolen vid fönstret.
»Du dumma pojke», sade hon. »Kom nu hit, så
skall jag berätta alltsammans för dig.»
»Talade du med prinsen?»
»Ja du, en dryg timme talade jag med honom. Du
kan lita på, att de voro både gröna och gula av avund.
De kretsade omkring oss hela tiden, men hans kunglig
höghet såg endast på mig. Kan du tänka dig, han
kallade mig sin genius.»
Hon slog sig på benen och skrattade.
»Du. fryser», sade Berling.
Han tog täcket från sängen och bredde över henne.
»Gjorde han dig något anbud?»
»Han frågade, om han inte kunde få komma hit
och besöka mig», sade hon. »Men det räknar jag inte
på. Det säger han visst till så många. Han har också
varit hos Hanne. Men jag skall säga dig, Carl... jag
tror, att jag skulle kunna sköta honom. Han är inte
sådan, som de andra tro. Det finns ingen av dem,
som har riktigt respekt för honom, även om de buga
sig aldrig så djupt för honom. Det kommer sig säkert
av hans lögnhistorier. Gud, Carl, så han ljuger. Du
kan inte föreställa dig sådana historier han dukar upp.
Och kan du tänka dig... jag sade till honom, att det
var lögn.»
»Gjorde du?»
Ja, och då skrattade han och sade, att det var det
också. Han ville bara skoja med de där
tallriksslickarna. Men kan du förstå... i samma ögonblick
kommer han med en historia, som är mycket värre än den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
