Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon vågade inte ta i riktigt som i forna dagar och
kände sig också klen och var rädd för att hetsa upp sig.
»Berling måste naturligtvis foga sig», sade
kontrollören. »Vad betyder han mot en prins? Men han är
en kavaljer ut i fingerspetsarna. Det skulle inte förvåna
mig om han gåve vår lilla Luise en vacker utstyrsel.»
Han satt och bolmade på pipan, blåste upp sig och
såg sig omkring i rummet.
»Har jag inte alltid talat om prinsen?» sade han.
»Har jag inte alltid kallat henne prinsessan?»
Så reste han sig och hängde upp pipan på väggen.
Han skulle gå ut i staden och verka för sin
anställning vid tullen. Han talade om, hur mycket han skulle
komma att sakna det bildade umgänget vid teatern. Men
han trodde, att han hade samlat så mycket, att han kunde
tära på det på gamla dar. Han hade också utbedt sig
lov att få besöka herr Frydendahl ibland. Likaså hade
han lovat honom att få sy hans skor så länge han levde.
Men det fick naturligtvis ingen veta. Var det galet
för en teaterkontrollör, så var det naturligtvis värre för
en tullkontrollör.
Han gick och lämnade Juliane ensam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
