Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter vad man påstår är van vid sådana. Han hade
emellertid blivit alldeles nykter och mottog talet med
undersåtlig vördnad utan att framföra ett ord till sitt
försvar. Han gjorde heller inga invändningar, när
konungen dekreterade, att en liten Islandsresa skulle göra
honom godt och att han skulle uppehålla sig på
Jægerspris under sträng bevakning, tills fartyget blev klart
att avsegla. Han fick inte lämna slottet och parken och
skulle i allt rätta sig efter sina vaktares befallning.»
»Gud», sade Hanne.
»Ja, mina damer», sade Schaldemose. »Så lyder
den enda riktiga versionen av historien. I morse åkte
prinsen till Jægerspris, som jungfru Weiner mycket
riktigt anmärkte, och det dröjer säkerligen länge, innan vi
få se hans Kunglig höghet igen... Min gud... så
tanklös jag är... jag glömmer alldeles... ack, jungfru
Rasmussen, kan ni förlåta mig?»
»Jag vet inte, att ni förolämpat mig», sade Luise.
»Det var sannerligen heller inte meningen», sade
Schaldemose. »Balettens ros... min gamle väns
dotter. Jag kom bara plötsligt ihåg, vad jag hört om den
namnkunniga skönhetstävlingen på styckegjuteriet och
den utmärkelse prinsen visade er. Hade jag tänkt mig
för i tid, så skulle jag naturligtvis icke ha sårat ert
finkänsliga hjärta genom att så drastiskt framställa den
olycka, som har drabbat er kunglige protektor. Men jag
måste gå... min vördnadsfullaste komplimang för er
fästman.»
Han hälsade artigt och gick.
»Den gamla elaka apan», sade Hanne Weiner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
