Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vi ha talat om. Naturligtvis betyder det ingenting, om
du blott förhåller dig lugn och förnuftig och låter
honom löpa linan ut. Jag kan inte komma själv, ty jag
skall resa med mor till Sverige om en halvtimme och
göra upp med pappersfabriken, men om ett par dagar
är jag hemma igen och kommer då genast till dig.
Give Gud, att jag då måtte finna att du beslutat dig
för att resa någonstans i utlandet, tills historien är över.
Den måste ju nu vara nära förestående.
Din Carl.»
Luise stirrade på breven. Hon höll dem ett i
vardera handen och läste än prinsens, än Berlings.
Ja, det hade han ju rätt i att saken var nära
förestående, snart sagt när som helst. I morse redan hade
hon trott...
Hon fick en frossbrytning så häftig, att hon var
nära att falla. Hon tog stöd mot bordet och gick
långsamt fram till gungstolen, i vilken hon sjönk ned med
slutna ögon. Så låg hon en stund. |
Aldrig i sitt liv hade hon varit så rädd.
Prinsen bröt med henne... Berling reste till Sverige.
Vad hon än intalade sig, växte i hennes själ
vissheten om att båda skulle överge henne.
Prinsen måste ju gifta sig och Berling hade
naturligtvis länge varit trött på henne. Det var ju inte
underligt heller, så långvarigt som deras förhållande varit.
Och hon hade varit snäsig och otålig emot honom på
sista tiden.
Hon öppnade ögonen och såg sig om i rummet,
men på vad hon än fäste sina blickar, så stirrade samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
