Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hur de hade skaffat kläder till den lille och hur hon själv
lätt kunde få vad hon behövde om det också var
enkelt både här och i Flakkebjerg.
Luise tackade. Hon såg in i madam Möllers milda
ögon och följde madam Hansen, när hon trippade
omkring i rummet.
Madam Möller var inte så gammal, knappt ett tiotal
år äldre än hon själv. Men så utsliten och förstörd
hon såg ut! Hon frågade henne en dag om
Flakkebjerg och fick reda på hennes och hennes mans arbete.
Orden föllo nog så muntra och förhoppningsfulla, men
fattigdomen och de ringa utsikterna för företaget lyste
tydligt igenom.
»Nej, det är ingenting mot Stephansen på
Holsteinsminde», sade madam Möller. »En sådan kristlig kärlek
och oegennytta som deras, finns icke i världen. Madam
Stephansen är en god väninna till mig. Hon kommer
till mig i morgon... får jag ta henne med mig hit?»
»Ja», sade Luise.
Hon sade ja till allting.
Hela tiden hon legat hade det varit som i en | dvala,
och det var likadant, när hon kom upp igen. Hon sov
och åt och talade och ammade gossen rent mekaniskt.
När madam Stephansen kom, blickade hon in i hennes
milda ögon, som hon blickat in i madam Möllers. De
hörde till en värld, som hon inte kände och inte
förstod. Hon skulle heller aldrig komma att förstå den.
Men när hon såg på gossen, som låg vid hennes
bröst, tänkte hon, att det skulle vara bra för ett barn
att få växa upp hos sådana tysta, milda människor.
Då kunde hon falla i en häftig gråt. Men hon hade
en ohygglig förnimmelse av, att det inte var hon som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
