- Project Runeberg -  Danska Drottningar utan Krona / Grevinnan Danner, Volym 1 /
438

Author: Carl Ewald Translator: Hugo Lindblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ber er innerligt att låta mig gå. Jag kan ingenting vara
för er nu, och jag kan inte bära det hat, som skulle
bli min lott, om jag fortfor att vara er väninna. Man
gav mig skulden för att ni skilde er från er gemål...
nu skulle jag få höra, att jag hindrade er att ingå ett
nytt äktenskap, vilket era rådgivare och hela folket
önskar. Jag skulle inte kunna uthärda det, ers majestät.»

Fredrik den sjunde lyfte upp henne, tog med båda
händerna om hennes huvud och kysste henne.

»Jag tänker att mina rådgivare vilja som jag», sade
han och reste sig upp. »Om inte, så få de lämna
platsen åt andra. Jag ärar min fader i hans grav, men jag
kan inte uppfylla hans önskan. Det har jag sagt
honom tusentals gånger medan han levde.»

»Ers majestät», sade Berling.

»Men är ni galna båda två?» utbrast konungen.
»Vad har händt annat än att jag nu har den makt, som
jag förut saknade? Och vilken bland mitt folk är det
som önskar, att jag åter skall sätta en tysk prinsessa på
tronen vid min sida? Vem önskar mig ånyo en
eländig tillvaro i kiv och gräl och olycka? Har inte jag
samma rätt till huslig lycka, som den ringaste av mina
undersåtar?»

Han fattade Luises hand och såg med rörelse på henne.

»Du är mitt vittne, Carl, att om jag ånyo träder i
äktenskap, så blir det med henne som står där», sade
han. »Min genius... min trofasta väninna... den enda
kvinna jag någonsin har älskat. Din trohet skall inte
ha varit förgäves. Lita på din konung och vän, som
du gjort förut.»

Han kysste henne igen och började gå med stora
steg fram och tillbaka i rummet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:09:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dandrott/5/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free