Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hennes fall. Hon måste gå klokt tillväga, passa på
tillfället och inte slappas ett ögonblick. Det fanns dem,
hon kunde hoppas avlägsna först efter årslångt
undermineringsarbete, som till exempel Lunding, som nu var
kammarherre och kabinettssekreterare och som hade
varit hennes argaste fiende ända från Odense-tiden. Och
Löitved, kammartjänaren ... om hon kunde få bort
honom en gång...
Det fanns andra, som försvunno på ett ord från
henne. Adjutanter, lakejer, kavaljerer... När det inte
gällde viktigrae saker var ett ord från grevinnan nog
för kungen.
Hennes nåds betjänt Mortensen stod i dörren.
»Kammarherre Berling», anmälde han.
Berling märkte inte, att hans väninna var vid dåligt
humör. Han hade två jobsposter att framföra.
Den av bondevännernas ledare, med vilken han nu
dagligen konfererade på grevinnans vägnar, hade rådt
till att hon skulle försöka vinna popularitet genom
någon passande välgörenhet. Hon och Berling hade
därför sökt efter någon institution, som för ögonblicket
var på tal, så att en gåva skulle väcka uppmärksamhet.
De stannade vid Holsteinsminne. Det ryckte till i
båda, och de sågo på varandra med osäker blick.
»Hur har gossen det?» frågade hon.
»Han har det bra», sade Berling.
Så skickade hon en betydande summa till anstalten
med ett egenhändigt brev till dess patronessa,
änkegrevinnan Holstein. Det hade redan gått en lång tid
sedan dess. Men inte så mycket som ett tack hade
kommit till svar. I dag hade Berling på förfrågan erfarit
att ett sådant heller inte kunde väntas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
