Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillfällen. Men hans majestät var rättfram och gemytlig
som alltid.
Men innerst inne i sitt hjärta växte ett agg över
att hovets och aristokratiens damer så hårdnackat höllo
sig borta från de kungliga salarna. Och utan att han
själv var riktigt medveten om det eller gav det något
bestämt uttryck, vände sig hans agg ibland mot
grevinnan, som var orsaken till alltsammans.
En sak, som också retade honom, var hennes
evinnerliga sätt att bevaka honom. När hon inte själv
kunde vara närvarande, sörjde hon för, att Berling var
där i hennes ställe, och han hade stränga order att
passa på, att kungen icke drack för mycket. Hans
majestät visste det och sneglade ibland på sin gunstling
med blickar, vari lågo mera hat än vänskap.
Berling hade märkt det och varnat sin väninna, som
han gjort så många gånger förut.
Men hennes nåd var icke längre densamma som
hon hade varit.
Hon hade själv blivit nervös av den eviga
hopplösa kampen för att hävda sin ställning. Hon började
bli trött på att köra pannan i den mur, som hon
slutligen förstod, att hon aldrig kunde rubba.
Ofta förlorade hon alldeles sin självbehärskning.
Hon blev ännu mera orimlig och fordrande mot den
underordnade personalen än hon hade varit förut. Hon
antog och avskedade lakejer. Och stundom grälade
hon på kungen i andras närvaro.
Hon gjorde sig också skyldig till åtskilliga
oförsiktigheter.
I en sådan sinnesstämning avskedade hon den
österrikiske målaren. Det var kammarherre Scheele, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
