Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slottet. Han hade med några av kavaljererna kört ned
till badhuset. Kammarherren skyndade efter och fann
det kungliga sällskapet på den lilla ö, som ligger i sjön
bakom badhuset, och där en paviljong var uppförd.
Redan medan han rodde dit, kunde han höra, att
munterheten stod på sin höjd. Rop och sång ljödo
över sjön i den tysta kvällen. Rundt omkring på
stränderna stod en mängd av stadens borgare och lyssnade.
och pratade om det kungliga gästabudet.
Förresten voro också några av borgarna med på
festen, bland andra själva borgmästaren i staden, som
eljest var en ganska sober karl och som hade svårt att
göra sin kunglige värd besked i det skummande vinet.
När Berling trädde in, var han mycket blek och
ämnade begagna den uppmärksamhet kammarherrens
ankomst väckte, för att försvinna. Men det blev det
ingenting av med.
»Där ha vi, ta mig fan, Berling», sade kungen.
»Hej, borgmästare . . ämnar du smita... vill du vara
så god och sätta dig på ändan igen och dricka med
din konung så länge det lyster honom.»
Borgmästaren föll ned på sin plats, och Berling
satte sig. Munterheten tog i på nytt. Konungen
pratade med sina närmaste grännar, men hans blick vek
inte från kammarherren, som käde sig illa till mods
under den.
»Du ser så förbannat nykter ut, Berling», sade
konungen. »Se till, att du i en hast kommer i jämnhöjd
med oss andra. Servera kammarherren, för satan. Nu
dricka vi med honom en i sänder. Så få vi se, om vi
inte kunna få honom lika full som vi andra.»
De skreko och jublade och drucko med den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
