Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Mina ministrar ha ingenting att göra med mina
personliga och privata förhållanden.»
Men därefter föll han ihop och blev alldeles
förtvivlad.
»Kan ni inte hålla fred, barn, jag är så trött»,
sade han.
Hennes nåd ville förmå honom att utnämna en ny
generaladjutant, men han skakade på huvudet. Han
reste till Glücksburg med sin gemål, och både Berling
och generaladjutanten voro med.
Stora manövrer skulle äga rum där och en del
svenska officerare voro närvarande. I närheten av
slottet var en telegrafstation upprättad, och de svenska
herrarna sände ofta depescher till Stockholm.
»Gud vet, vad de ha att telegrafera om», sade
grevinnan till Berling.
Han gick till telegrafstationen och förmådde en ung
assistent, som hade vakten, att utlämna en del telegram
under föregivande av, att han skulle se efter ett
telegram, som han själv hade avsändt. Saken blev genast
upptäckt, och hans fiender grepo genast tillfället att
ånyo rikta ett häftigt angrepp mot honom. Det hjälpte
inte, att han förklarade, att hans mening varit att
undersöka, om hovpersonalen missbrukade tillståndet att
avsända tjänstemeddelanden gratis. Ministären fordrade
att han skulle åtalas, och när hovet återkommit till
Köpenhamn, måste han underkasta sig förhör.
Nu avskedade konungen generaladjutanten och
utnämnde en ny utan att samråda med krigsministern, som
därför anhöll öm sitt avsked. Finansministern
förklarade, att han ögonblickligen skulle gå, om inte Berling
ställdes inför rätta för telegramhistorien. Konung Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
