Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sådant snällt barn... så skall du lägga den kransen rakt
över mitt huvud. vill du lova mig det, Juliane?»
Juliane lovade snyftande.
Så började han tala om, vad han efterlämnade. Det
var tillräckligt, tyckte han, för att hon skulle kunna leva
sorgfritt. Och så skulle nog Jensine hjälpa henne också.
Luise fick hon aldrig be om något.
»Hon kommer av sig själv», sade han. »Men kom
nu ihåg, hur mycket hon behöver pengar till. Men du
kan vara säker på, att hon kommer. Hon glömmer
inte sin mor, som släpade för henne i mangeln.»
Han vände på sig och såg beundrande på henne.
»Du har varit en duktig människa, Juliane», sade
han. »Och så grann du var! Ja, jag menar inte att
du inte ser bra ut nu med, men då var du rent utav
vacker. »
Han förde handen till hjärtat och gjorde en rörelse
som om han velat buga sig.
»Kära Jensen, så du säger», sade hon.
»Och jag har också gjort min plikt», fortfor han.
»Jag vågar möta kammarherrn inför Guds domstol och
stå för allt jag har gjort, och han skall klappa mig på
axeln och säga, att jag var den allra bästa
teaterkontrollör. Och det tjänar ingenting till att herr
Bournonville. anmärker på mig. Han var alltid så häftig, men
han hade orätt, Juliane, han hade orätt!»
»Det är minsann ingen som anmärker på dig,
Jensen», sade Juliane.
»Och också i tullfacket har jag gjort min plikt.
Mina förmän skola erkänna det på domens dag, Juliane.»
Samma dag han dog kom Luise. Han hade yrat
hela dagen och låg nu helt stilla i halv dvala. Men då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
