Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om hon skulle kvävas av vrede. Så började hon skratta
och fortfor att skratta en lång stund. Plötsligt blev hon
alldeles lugn.
Hon tänkte på, hur rädd och modfälld hon hade
varit dessa dagar, och nu hade åsynen av hennes.
ungdomsväns ynkliga belägenhet totalt blåst bort
alltsammans. Hon kände, att hon var sig själv igen... lika
säker och målmedveten och stark som någonsin. Hon
skulle nog reda sig... alldeles ensam, om det var
nödvändigt.
Hon drog i klocksträngen och ringde. Hon var
inte riktigt på det klara med, vad hon skulle göra, men
något skulle hon göra och det genast. Ett ögonblick
stod hon och såg på lakejen, som stod i dörren och
bugade sig.
»Mortensen», sade hon, »vill du ställa om, att min
säng blir tillbakaflyttad till mitt sovgemak.»
Lakejen bugade sig och försvann. Berling såg
förvånad på henne, han förstod ingenting. Hon log, men
gitte inte förklara det.
Hon var inte ond på honom längre. Hon tyckte,
att det var synd om honom, kände sig oändligt
överlägsen honom och tyckte bra om honom ännu. Hon
tänkte på, hur hon skulle hjälpa honom... om hon
inte kunde göra något för att han skulle få det bättre.
Hon visste, att han hade rätt i, att han aldrig skulle bli
riktigt sig själv igen. Men det kunde väl göras något
för att lindra tillvaron för honom.
Herre Gud, vad hon hade tyckt om honom! Ingen
hade haft så stort inflytande på honom som hon...
ingen hade hon tyckt så mycket om... ingen.
Det skulle sannerligen inte bli någon ovänskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
