Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Bokem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Kammarherre Berling skulle säga detsamma, om
han vore här», sade doktorn.
Scheele gjorde en grimas, men fann sig.
»Det skulle han säkert göra», sade han. »Men även
om han har givit ers nåd ett annat råd, så får ni inte
glömma, att han var sjuk och nedbruten. Kammarherrn
är inte densamme som han har varit.»
»Berling är nu som han alltid har varit min bästa
vän liksom han var min högtsalige makes», sade
grevinnan.
»Ja, kammarherrn har alltid varit gudarnas
gunstling», svarade han. »Men nu är han sjuk. Och då
ingen av ers nåds andra vänner kan tänka på att få
intaga hans plats, så förstår ers nåd själv, hur svår er
ställning är. Vem: svarar er för, att icke den nya
regimen kan komma att känna sig nödsakad att anmoda
er att välja er vistelseort utanför landets gränser?
Folkstämningen kan bli sådan, att den inte har någon annan
utväg. Och sedan kommer den stora frågan, när ers
nåd kan vända tillbaka, om ni överhuvud taget någonsin
kan det.»
»Tror ni, att man skulle våga behandla Fredrik den
sjundes änka så?» frågade hon.
Uttrycket i hennes ansikte var sådant, att både Scheele
och de andra studsade.
De fingo en aning om, hur lysande hon tänkte sig
framtiden, och de blevo uppriktigt förskräckta på
hennes vägnar. Det var deras fulla övertygelse det de
sagt, och de tyckte sig ha kunnat använda långt
starkare ord. De förstodo, att det var alla dessa
kondoleansbrev hon fått, som förvillade hennes omdöme. Men
de kunde inte förstå att detta så till den grad skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
