- Project Runeberg -  Danska Drottningar utan Krona / Grevinnan Danner Vol. 2 /
220

Author: Carl Ewald Translator: Hugo Lindblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Bokem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Avunden kommer ständigt att följa mig liksom den följt
mig: hittills Man skall glömma, att mina vänner
förgäves sökte få riksdagen att bevilja mig en summa och
att jag därför i tolv år besparat landet utgifterna av ett
drottningsapanage. Geheimerådet Scheele har rätt, jag
har själv tänkt på det, och här är mitt svar på
avundsjukan.»

Hon tog fram ett dokument och läste upp en
testamentarisk disposition, som hon hade upprättat några
dagar efter konungens död. Hon hade fått hjälp av
en advokat i Flensburg, varför ingen av hennes
omgivning hade minsta aning om det.

Långsamt och tydligt läste hon upp testamentet för
dem. Det var helt. kort och innehöll endast den
bestämmelsen, att största delen av hennes förmögenhet
skulle användas till en stiftelse för små barn och till
barns goda uppfostran. Stiftelsen skulle förläggas till
Jægerspris. och bära namnet »Fredrik den sjundes
stif-telse för barn».

»Sedan förbehåller jag mig naturligtvis att fatta
närmare bestämmelser om stiftelsens uppgifter», sade hon.
»Detta är ju endast ett utkast. Gud har nekat mig
barn, till vilka jag kunde efterlämna min rikedom. Jag
tar er, mina herrar, till vittne på, att min första tanke,
när han slöt sina ögon, var den, att de skatter han
givit mig, en gång skulle vända tillbaka till det land,
som fostrat oss båda. Det står er fritt att säga det
till vem ni vill.»

De voro så överraskade, att ingen av dem genast
fann något att svara. Innan de fingo fram ett ord,
sköt grevinnan tillbaka sin stol och reste sig upp.

»Väl bekomme, mina herrar!» sade hon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:10:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dandrott/6/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free