Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Bokem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon ryste, när hon tänkte på de senare årens
uppslitande scener och eviga oro. Hennes nerver hade väl
inte hållit ut så länge.
Och ändå... ändå.
Hon tyckte ofta, att hon inte var nog gammal för
den resignation, som påtvungits henne.
Det var visserligen sant, att hon kunde leva som
den rikaste godsägarfrun i Danmark. Hon kunde resa
och bo på de största hotellen i Europas huvudstäder.
Hon kunde taga Scheele med sig... utan att väcka
minsta anstöt... vad skulle det ligga för märkvärdigt i
att en konungs änka hade ett geheimeråd i sällskap?.
Men det roade henne inte riktigt.
Det var som om den mesta glansen hade gått av
hennes gamle tillbedjare, nu när han inte längre gjorde
henne sin kur i gemaken på de kungliga danska
slotten. Hon tyckte att det var roligare på den tiden hon
stängde sin dörr på Fredriksborgs slott och satt och
läste Goethe med honom, omgiven av lurande och
spejande spioner och aldrig säker på att inte någon väckte
konungens misstanke och framkallade en katastrof...
hon tyckte, att det var roligare än nu, när hon satt
med geheimerådet inför allas ögon på Theåtre français
eller Stora operan.
Och Berling!
Ja... han var densamme som förr.. . densamme
han hade varit ända sedan han föll i trappan mellan
deras rum samma olyckliga natt Fredriksborgs slott
brann ned. Ständigt hennes vän och alltid redo till råd
och dåd. Ständigt allvarligt upptagen med sin affär och
sysselsatt med sin läsning.
Hon hade på sin senaste resa träffat professor Jung,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
