Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Femte Bokem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SJUTTIOTREDJE KAPITLET.
Sista resan.
Tre år efter Berlings död var grevinnan Danner på
våren i Nizza.
Hon hade åkt en tur med sin sällskapsdam och på
denna haft ett möte, som gladde henne mycket. Det
var en gammal björnförevisare, som en gång hade varit
på Jægerspris medan konung Fredrik ännu levde. Han
kände igen henne och ropade på sitt rådbråkade språk
ett: Ers nåd! efter hennes vägn.
Hon steg ur och gav sig i tal med honom,
berättade för honom, att konungen var död, vilket gjorde ett
djupt intryck på honom.
»Den snälle, tjocke kungen», sade han och det rann
vått ur både näsa och mun på honom.
Hon tittade på hans djur och frågade honom, om
det var desamma.
»Nej, ers nåd», sade han. »Det är det verkligen
inte. Jäg har haft fyra olika djur sedan den tiden.»
»Herre gud!» sade grevinnan.
»Men jag är densamme», sade han och slog sig för
sitt breda bröst. »Djuren skifta, men gamle Frants,
björnförevisaren, är densamme.»
Så bugade han sig med all den vördnad, han kunde
åstadkomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 19:10:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dandrott/6/0244.html
