Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark-Norges Trakfater 1523—60 (Traités da Danemark et de la Norvége 1523—60) - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
1536. 3. Dec.
Norge, och tes indbyggere faare adskillige sager oc uenighet och
besønderligen faarethy at thet enne riigis indbyggere hafve hagt
nogedt jordegodts hc egendomsgods, som tbe andre rigens in
byggere hafve kiendt seg ret oc rettighet til; thaa paa thet at
sodan tvidragt, trette och uenighet maa tilbagestelles, hafve vii
met vort elskelige Danmarks rigis raadts raadt, vilge oc samb
tycke nu saa belefvet, foreniget oc os fordraget met erlige, vel
byrdige och strenge riddere, her Lauritz Siggisson, riddere, Sve
rigis riigis marsk, Gostaf Olsson oc Christopher Andersson, stor
mechtigiste herris och lorstes, her Gostafs, met Guds naade
Sverigis oc Gottis konnig, vor kiere herre svogers oc broders
ambassather, oratorer oc fuldmegtige sendebudt, at ther skal
tilgifvis sex af Danmarckis rigis adel oc sex al Sverigis rigis
adel, som skolle vare uveldige skedtzherrer och skulle indride
oc forsambles udi vor kiøpstadt Halmstedt nu sancti Olafvi
konnigs dag 1 nest komendis, och thaa skulle alle partenne oc
hvo som helst Ihe ere, ther udi saa made hafve tiltal oc ind
sagen til then anden, enteg af thesse trinde riger, indkomme
faare same fuldmegtige oc myndige skedtsherrer, att forhandle
same tvedregte oc uenighet til en endelige ende, enteg til minde
eller rette; och hvilcke som helst the ære udi nogre af thesse
trinde riiger, som hafve nogen tilsagen eller tiltal til nogre al
vore undersotte, ehvo som helst the ere eller være kunde, en
tig om jordt eller egendom, tha skal then, som seg hesveret
fmder at være uret skeder, mue lange vor stefning otver then,
som honom uret giør eller giort hafver eller hans gods udi være
hafver; och then, som stæfnet blifver, skal være pligtig til at
møde i forskrefne Halmstedt nu sancti Olafvi dag først komen
dis faare forskrefne forordinerede skedtsrettere. Och skulle
same skiedtsherrer vere forpligtigedt vedt theris ære och redlig
het ieke at uddrage eller udkomme af forskrefne Halmstedt,
førendt the hafve endeligen dømpt paa alle the sager, som taare
thennom udi rette ere stefnet, eller til mynde fordragedt och
fran thennom beschrefvit gilvit hafve, hves the taare ret eller
mynde afsagdt hafve, som the ville ansvare fore Gudt och være
bekiendt faare erlige mendt, uden the kunde hafve thet medt
begge partes indladelse. Och vii forskrefne Christian, met Guds
1 29. Juli 1537.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
