Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark-Norges Trakfater 1523—60 (Traités da Danemark et de la Norvége 1523—60) - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1541. 14. Sept. 373
A
uvenskap eller viderverdigheet
svigelige upveckie ville eller
elliest någen af underdånerne
for sin konung och herre mett
usandheet andrage och foru
lempe ville, alle desse skole
bestrickede, fengslige antagne
eller till faste borgende hender
bestediget blifve, till så lenge
den nottorfft på begge sidher,
grund och sandheet utfråget
och fornummen blifve; och
skole hereffter udi thesse try
kongeriiger i framtiiden alle
och hvar utillborlige trettor,
irringer, brecker, tilltal och an
forderung — genom hvilke
thesse try kongeriiger moot
hvartannet udi spliit, spån och
tvedrackt komma motte —
mett hogste formåge och fliit
udi tiid forekommes, aldelis
forligt, sonet, uptagne och af
lagde blifva, på thet at emel
lan thesse try kongeriiger och
alle theris inbyggiere formid
delst denne confederatz och
forbund till evig tiidh en be
stendig och stedsvarende friid
thess fullkomligere må blifva
hållin, dogh hvad tilltaal eller
rettigheet kongl. mayt. af Sve
rige, hans effterkommende ko
nunger eller Sverigis rige till
Gottland hafva kan, det skall
honom och thom mett rett at
fordre frii stå och i alle våge
forbehollet vere.
26. Um och ett af thesse
try kongeriiger her tillforende
mett någen udi någen forvant
nus eller forbund sig inlatit
eller forplichted bade, som thet
annet rige och part till skada
och forderff skedt eller och
thenne confederatz någensteds
under ogonen emot och nach
delig vare, ehure the någen
tiidh måge nampn hafve, de
obbestimpten funfzig jaren ein
warer und bestendiger friede
deste fester und stanthafftiger
gehalten bliebe; idoch was
zuspmch und gerechtigkeit ko.
mat., ire nachkomen oder die
cron zu Schweden an Gotlanth
und sonstent, und widerumb
was die ko. mat., ire nachko
men und die cron zu Denne
marken zu ko. w. und der cron
zu Schweden haben, das bey
den teylen mit recht zu erfor
dern gantz frey und in allweg
himit furbehalten sein solle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
