— Du månde mig räcka de rosendeläppar ! — Äsch, köss mej om månda’, först går vi och stepparl — Säg, sömmar skön jungfrun på sitt brudelin ? — Nej ,akta dej noga, så’nt gör’s på maskin. — Som Göran jag strider för dig med en drake. — Vem tror du vill tampas med dej, stackars krake ? — Jag skänker er, jungfru, en guldring så gul. — Så bussigt, sa’ jungfrun, den där ä’ ju kul! — Skön jungfru, mitt tal I helt visst icke fattar, jag menar ju allvar, men, f står och! skrattar ! — Ja, aldrig jag sett en sa rolig manick. Gå du hem och lägg dej, din tokiga prick! Och riddaren gick, ty hans själ ville brista, tillbaks till sin vind och kröp ner i sin kista.