Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med kan jag berätta Herrn, at mitt lilla wackra hierta, som jag
tror lärer sittia här (han pekar på bröstet) eller någon annanstäds,
är mig så kiärt, at jag intet skulle hafwa lust, at låta bårat igenom
för den Reputations skuld, som Herrn talar om. Nei, nei,
klokare är Trulls. Jag hafwer intet lust, at på det sättet sielf
förkorta mit lif: för jag wet wäl, at sedan man en gång är död.
så är man död, och at man då intet kan finna något nöje hwarcken
i mat eller dricka mera.
Dunderhake. Nu årkar jag intet längre höra på dina dumma
och ynckeliga Raisonnementer. Än hwad tror du då om mig,
som så många gånger med ett oförsagdt hieltemod satt mitt lif i
fara, intet allenast emot en, utan ofta wäl emot tiugu andras
wärjor, och sådant oacktadt hafwer jag ändå altid warit deras
öfwer-man, så at ännu ingen af alla dem, som jag i mina dagar
haft at giöra med, lärer kuña rosa marcknaden. Ja om denna
wärjan, som jag nu bär wid min sida (han tager ut sin wärja och
fäcktar i wädret. I det samma blifwer Trulls åter rädder, och will springa ut, men
Dunderhake får Trulls om armen leder honom tillbakars, och säger: Sij där
hafwer du min hand på Trulls, at jag intet skall giöra dig nå-
got illa. Men lät mig bara hafwa det nöjet, at hålla en bar
wärja i handen: Ty jag tycker, at jag då är aldeles i mitt Element.
Trulls. Darrandes: Ja, bara Herren will wara så god och
hålla henne så, at jag intet ser spetzen.
Dunderhake. Sätter wärjan under armen: wäl jag skall så giöra.
Ja så säger jag då, at, om denna wärjan, som jag nu hafwer,
kunde tala, då skulle du få höra underwärck, som jag giordt med
henne, och om alla mina hielte-bedrifter skulle blifwa sammanskrefne
i en bok, så tror jag, at få ibland alla dem, som hitintils
lefwat, skulle komma up däremot, och at alla andra Hieltar
skulle sielfwa tillstå, at jag — — — I det samma som han detta
säger, skier ett hastigt och starkt buller utan för Theatren: wärje-klingor slås tillsammans,
och der ropas, som wore någre karlar i händell med hwarannan: härigenom
förskräckes Dunderhake så, at han stannar mitt i talet och släpper wärjan.
Trulls. Huru nu Herre? därpå stannar bullret. Det lärer bara
hafwa warit ett litet allarm ute på gatan, som oss intet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
