Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag skall säga henna, som en god wän, at det aldtig tager lag,
at hon har ett så ostadigt sinne. För hon skall weta, at när
hon en gång är gift med en karl, så får hon intet sedan tycka
om någon annan, än honom allena.
Justina. Skall jag intet tycka om någon annan än honom
allena? då wore jag wist galen, om jag med den Condition
skulle gifta mig. Än om jag då, sedan jag med denne Mannen,
som du talar om, wore gift, och alt mer och mer lärdt at kiänna
honom, finner honom i ett eller annat mål hafwa sådane fel, som
andra karlar äro frie ifrån, och som jag förr ei wiste af, skall
jag ändå wara plicktig, at älsta honom mer än andra?
Trulls. Utan twifwel. Ty hon bör så litet låssa se sin
mans fehl, som andras förmåner fram för honom, utan i det
stället altid inbilla sig, at hennes man ändå är fullkomligast af alla.
Justina. Du will wist giöra mig tokug, Trulls.
Trulls. Nei Mademoisselle, det är just det, at hon i detta må-
let är tokug, hwarföre hon är kommen i Dårhuset: men jag will
gierna komma henna på rätta wägen igen, om det wore möjeligit.
Justina. Men efter du säger, at jag hwarcken bör se dess
fel, som skall bli min man, och intet heller andra karlas förmå-
ner fram för honom; så will jag då bara fråga dig, om du då
will, at jag för en enda karls skuld skall mista både synen, och
och kanske andra sinnen med.
Trulls. För sig sielf: Trå ware henna, hon kommer rättnu
alt för diupt i skriften med mig, och wet jag snart intet mera,
hwad jag skall swara henne derpå. Till Justina: hör Mademoiss.
jag skall säga henne bara ännu ett ord: än om den, som hon en
gång kan få till man, skulle finna andra Fruentimber wara wackrare,
behageligare och beskiedeligare i sitt wäsende än hon, huru
will hon då, at hennes man skall bära sig åt emot henne?
Justina. Å det war en annan sak. Om han en gång tagit
mig till Hustru, så är det ju hans skyldighet, at älska mig
fram för alla andra, jag må då wara hurudan jag will.
Trulls. Ha! ha! ha! Nei hör på tåcka underliga diur de
qwinfolckana äro, som pretendera af oss mera, än de willja gie oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
