Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska Dataföreningen - Använder vi direktminnena på rätt sätt? Referat av föredrag hållet i västra kretsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DATABEHANDLING 10/1967 51
Sekvenslagring innebär att samtliga
poster lagras i den sorterade
ordningsföljden. Nya poster kan inte
inplaceras på sin rätta plats utan måste
läggas i särskilda overflow-areor. På
samma sätt medför borttagna poster
ett icke utnyttjat minnesutrymme.
Metoden kräver ingen Software, men
fordrar att minnet då och då ”städas” så
att posterna ånyo kommer i sekvens.
Metoden lider av ett mycket allvarligt
fel, nämligen det att man inte har
direkt åtkomst till posterna. Den är
därför lämplig endast i de fall man inte
kräver direktåtkomst. 1 sådana fall
torde det i allmänhet vara lämpligare att
utnyttja magnetband istället.
Indexerad sekvenslagring innebär en
förfining av föregående metod. Den
innebär att man delar ‘upp det
tillgängliga minnesutrymmet i ett antal
enheter av lämplig storlek. I en särskild
söktabell noteras identitetsnumret på
den post som ligger sist i varje fält.
Genom att först söka i tabellen kan
man alltså avgöra inom vilket fält den
sökta posten ligger, och därifrån får
man söka sig fram i sekvens. Har man
stora register kan det bli fråga om
att ha en hierarki av tabeller för att
minimera antalet sökningar. Även med
denna metod får man overflow-areor
samt luckor i systemet, varjämte en
regelbunden städning kommer att
krävas. Metoden kräver något mer
Software än den föregående, men medger
viss direktåtkomst.
Direkt adressering synes vid första
påseendet vara den mest eleganta
lösningen. Det visar sig emellertid att
metoden ytterst sällan är praktiskt
användbar, enär den kräver kompakta
nummerserier. I alla andra fall, det
vill säga när identitetsbegreppet är
uppbyggt som en ”berättande” kod,
är metoden inte användbar eftersom
den ger mycket stora luckor i minnet.
Den här metoden kräver ingen
Software, och den ger direktåtkomst med
en sökning.
Kalkylerad adressering innebär att
identitetsbegreppet insätts i en
matematisk formel. Av kalkylresultatet
ut-väljes ett lämpligt antal siffror, som
får bilda adressen för posten i fråga.
Den matematiska formeln görs i
allmänhet ganska komplicerad, för att
den skall ge så god spridning som
möjligt av adresserna. Trots detta har man
ingen garanti för att den kalkylerade
adressen är unik. Det är därför
nödvändigt att även i detta fall arbeta
med overflow-areor. Metoden ger
luckor i systemet, men medger
direktåtkomst. Softwarekravet har här ökat
jämfört med tidigare metoder.
Referensadresser innebär att
posterna i minnet kedjas vid varandra
genom att de förses med
referensadresser. Den första posten i kedjan har
alltså referensadress till nästa post,
post nummer 2 har referensadress till
nummer 3 osv. Metoden är
utomordentligt användbar, men kräver
relativt mycket Software.
En kombination av två eller flera av
de här angivna metoderna är möjlig
och ger ofta det bästa resultatet.
En databank i ett informationssystem
av den här typen är organiserat i
ked-jeform. Varje kedja i systemet har en
huvudpost, samt ett antal detaljposter.
Varje post i kedjan har en
referensadress till nästa post, och den sista
posten i kedjan har referensadress
tillbaka till huvudposten. Valfritt kan det
också förekomma referensadresser
bakåt eller från detaljposten till
huvudpost. Varje post kan vara medlem
i ett godtyckligt antal kedjor,
antingen som detaljpost eller som huvudpost.
Varje post lagras enligt en fysisk och
en logisk lagringsprincip. Med fysisk
lagring menas den plats i minnet som
posten faktiskt har, beroende på
vilken adresseringsprincip som har
använts. Med logisk lagring menas
postens logiska plats i kedjan. Den kan
vara sorterad i stigande eller fallande
ordning, och man kan lägga de
nytillkomna posterna först eller sist, eller
också kan de läggas före eller efter
den senast berörda posten.
Slutligen berördes med korta ord
begreppet timesharing. Timesharing
kräver tillgång till datakommunikation och
massminne. Kraven på Software är
emellertid här betydligt högre än för
t. ex. ovannämnda
”informationssystem”. Systemet innebär att till en
datamaskin ansluts ett antal terminaler,
vilka kan vara av ganska enkel
konstruktion. Från terminalen kan
datakonsumenten utnyttja den anslutna
datamaskinen på samma sätt som om
han satt bredvid den. Han kan testa
ett program, han kan kompilera det
och han kan köra det. Han kan
också inkalla ett program som finns i
programbiblioteket, anslutet till
maskinen. De programmeringsspråk man kan
använda här är i vissa fall mycket
enkla och medger att man direkt skriver
program för lösning av vissa
matematiska problem. En realistisk siffra är
100 anslutna terminaler till en maskin,
som kan hantera upp till 30
terminaler simultant. Exempel på verksamhet
av det här slaget visades vid
SICOB-mässan i Paris nyligen. Där fanns en
telexmaskin, som via det vanliga
telenätet var anslutet till en GE 265,
placerad i London. Det är naturligt att
timesharing i första hand är intressant
för datakonsumenter som har
matematiska eller rent tekniska problem att
behandla och där formuleringen av
problemet är relativt enkel men
beräkningarna mycket omfattande.
BB Från Facit kommer en broschyr om
Boråspojkarna, Aseas atomkraftverk,
gräva en grop på månen och sitta
hemma och tälja träslevar. Den
handlar om databehandling till vardags och
ger faktiskt på fem minuter en
introduktion till ADB. Läs den — och låt
Era vänner göra det också!
a Sveriges Mekanförbund har gett ut
en skrift som orienterar om
datainsamling inom verkstadsföretag.
Skriften inleds med en kort översikt över
datainsamlingens principer (kanske
något för kort), medan huvuddelen
beskriver tillgänglig utrustning på den
svenska marknaden. Avslutningsvis
presenteras några exempel på
tillämpningar i svensk industri i mycket kort
form. På det begränsade utrymme som
skriften medger har man lyckats få
med en hel del väsentligt.
(Datainsamling inom
verkstadsindustrin, Mekanresultat, nov. 1967.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
