Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Time-sharing: Ett datasystem av typen Conversational Mode, av Ingmar Johnson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
| Fig. 8. |
9. Utskrift av allmänna nyheter
på terminalen
Nyheter rörande GE 265-systemet finns
på skivminnet och är tillgängligt för
alla användare genom att kalla på
(skriva på terminalens tangentbord)
”INFORM***”. Hur detta går till
visas genom ett exempel i fig. 6.
Nyhetslistan uppdateras ofta.
10. Programmeringsjour
För den händelse att användaren har
besvär med maskinen eller med sitt
program finns en kontaktman, ”GE
BASIC Coordinator” på jourtjänst vid
datacentralen, GM Technical Center.
Denna service är tillgänglig per
telefon på ett bestämt
anknytningsnummer. Datasektionen vid Detroit Diesel
är också tillgänglig för konsultation
beträffande olika slags problem.
11. Utveckling av program
En programmerare kan sitta vid
konsolen och skriva sitt program
(exempel i fig. 7), direkt på maskinen.
Vanligen är det dock mera effektivt att
först skriva ner programmet på ett
papper och sedan låta en god
maskinskriverska skriva av programmet
på terminalen med stansenheten
påslagen och utan att terminalen är
förbunden med datamaskinen.
Programmeraren kan sedan ”avlusa” sitt
program genom att använda hålremsan
utan att ta upp terminalen onödigt
länge med rutinskrivningen.
När programmeringsarbetet är färdigt
eller avbrytes, skall programmeraren
innan han lämnar terminalen ifrån sig,
använda ”SAVE”-instruktionen (fig. 8)
för att tala om för datamaskinen att
hans program skall lagras på
datamaskinens skivminne. Om programmet
inte lagras, kommer det att finnas i
datamaskinen endast till den tidpunkt
då programmeraren avslutar sin
uppgift med att slå in ordet ”GOOD BYE”
eller ”BYE”. Programmeraren gör
också klokt i att ta en hålremsa av sitt
program för att förebygga att det
genom maskinfel raderas ut från
skivminnet, även om denna möjlighet
normalt är mycket avlägsen. Det område
på skivminnet där användarens
program lagras identifieras av
datamaskinen genom en s. k. ’file access code”
(fig. 5). Varje användare får sig
tilldelat ett visst access-kodnummer
och han kan lagra ett flertal program
inom det område som definieras
genom hans speciella access-kod. Ett
program i skivminnet kan därför
anropas från terminalen för listning när
som helst genom att använda den
speciella access-koden och tillhörande
programnamn. Anledningen kan vara
att man antingen vill modifiera
programmet, testa det eller göra en
produktionskörning.
Utvecklingen av program underlättas
oerhört genom möjligheten att
upptäcka fel omedelbart under
programmeringen (fig. 7 och 8).
12. Dokumentation av program
Det är relativt lätt för
programmeraren att redigera input och output med
förklarande text (fig. 9 och 10) så att
vilken användare som helst
automatiskt kan ledas genom problemet med
ett minimum av svårighet. Detta
bidrar till att göra ett program populärt
och besparar programmeraren från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 19:24:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/databeh/1967-9/0016.html
