Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik - Utvecklingen av llliac IV - Processdatamaskin från L M Ericsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
DATABEHANDLING 9/1967
en betydande roll. LSI-kretsarna
utvecklas speciellt för ILLIAC IV av
Texas Instruments.
Tunnfilmsminnet i ILLIAC IV är
ytterligare en nyhet. Ytan på detta minne
är lika tunt som Vi ooo av en
människas hårstrå och innehåller små
fläckar som lagrar information. Genom att
dessa minnesfläckar är små kan
informationen växla mycket snabbt,
nämligen 2 miljoner gånger varje sekund.
Den stora datamaskinen B 6500, som
kommer att styra dataflödet till
ILLIAC-systemet, utnyttjar samma sorts
filmminne.
Ar Typ Kostnad kr Frekvens Storlek
1956 radiorör 100 300 000 1
1962 transistorer 60 1 000 000 Vi
1967 monolitiska integrerade kretsar 15 10 000 000 V40
ca 1972 ”array monoliths” 5 30 000 000 V200
Genom att utvecklingen av ILLIAC IV
nu börjat har uppmärksamheten
riktats på hur man i framtiden skall
kunna använda dylika jättesystem. Ett
användningsområde kan vara att bygga
och testa extremt komplicerade
ekonomiska modeller. Där undersöker man
i detalj genom ett stort antal
ekvationer hur olika grenar av
nationalekonomin såsom konsumtion,
investeringar, beskattning, inbördes påverkar
varandra (s. k. Leontiefmodeller).
Genom dessa ekonomiska modeller
kan en lång rad ekonomiska faktorer
bedömas genom att mäta hur
regeringens skattepolitik påverkar
affärslivet eller genom att göra en prognos
för bruttonationalprodukten för flera
år framåt. På detta sätt kan man testa
olika alternativ för regeringens och
företagens handlande.
Datamaskiner med ILLIACs kapacitet
kan också användas för informations-
ILLIAC IV-projektet kommer att
medföra många konstruktionslösningar
inom kretstekniken. Men denna
experimentmaskin är mer än ett testfält för
ingenjörer, den kommer att vara en
vägledare för hur framtidens
datateknik skall te sig.
Vid byggande av logiska kretsar har
olika komponenter kommit till
användning. Tabellen visar hur kostnad och
storlek minskat och hur samtidigt
prestanda ökat.
Storleken år 1956 är satt till värdet
1 (ett).
sökning och datalagring för hela
nationens befolkning, exempelvis
folkbokföring.
I stor utsträckning kommer den totala
kapaciteten hos ILLIAC IV att vara för
stor för de flesta företag och
institutioner. Det troliga är därför att
företagen ansluter en mindre maskin som
tillfälligt kan stå i förbindelse med en
stor anläggning för att lösa vissa
specialproblem.
Att programmera ILLIAC IV kommer
att bli en formidabel uppgift, men
kanske inte så oerhört stor som det först
kan tyckas. Idén är inte att
programmera alla 256 maskinerna var för sig
och sedan försöka få dem att arbeta
samtidigt med olika delar av samma
problem, utan man skriver
programmen i konventionella språk och dessa
översätts till maskinspråk i en
off-line-maskin. I ILLIAC IV skall sedan
finnas ett operativsystem som är inriktat
på att hålla systemet i kontinuerligt
arbete. Softwareproblemet underlättas
av att ILLIAC IV främst kommer att
användas för vetenskaplig
databehandling.
Målet för maskinens driftsäkerhet är
satt till mellan 10 och 30 timmar
mellan fel för alla 256
behandlingsenhe-terna tillsammans. Slotnick säger: ”Vi
bygger inte en maskin med över 2,5
miljoner logiska kretsar utan 256
maskiner med 10 000 kretsar var, vilka
redan idag har hög grad av säkerhet.
De program som skrivs för ILLIAC blir
oberoende av konfigurationen, så att
om någon eller några delar av
systemet inte skulle fungera, så finns alltid
andra delar av maskinen kvar som kan
arbeta vidare, visserligen med
reducerad hastighet.
En användning av ILLIAC IV kunde
vara Fourieranalys, t. ex. med den
nyligen utvecklade
Cooley-Tukey-algorit-men, som kraftigt reducerar tiden för
analysen i stora datamaskiner. Jämfört
med hastigheten i en 7094 skulle
lösningen i ILLIAC IV gå 6 000 gånger
snabbare.
B PÄ Vll:e utställningen Instrument &
Mäteknik som hölls den 6—12 nov.
1967 i Stockholm premiärvisade
Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson ett
datamaskinsystem, som är speciellt
avsett för övervakning, styrning och
reglering av industriella processer.
Med det nya datamaskinsystemet
avser mah att möta det snabbt växande
behovet av processreglering, där
datamaskiner som arbetar i reell tid
ingår. Vid utvecklingen av systemet har
man utnyttjat erfarenheter från
tidigare datamaskiner för olika
specialändamål, som konstruerats för L. M.
Ericssons traditionella verksamhetsområde.
Den datamaskin som visades på IM 67
är en asynkron parallellarbetande
maskin med 16 bitars ordlängd och med
ett ferritkärnminne om 8 000 ord som
kan utökas upp till 32 000 ord.
Systemet innehåller en komplett serie
in/ut-enheter för anslutning till givare och
ställdon i processer. Vidare ingår
skriv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
