Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fokus: Standardisering vid datakommunikation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
DATABEHANDLING 9/1967
FOKUS
STANDARISERING
ViD DATAKOMMUNIKATION
De flesta datamaskinfabrikanter
erbjuder idag terminalutrustningar till sina
datamaskiner. Att utvecklingen går
framåt på detta område är onekligen
glädjande, men än bättre skulle det
vara om terminalutrustningarna fick ett
sådant utförande att de passade till
datamaskiner av olika fabrikat. Men
ännu så länge tycks ingen
datamaskinfabrikant på allvar ha övervägt denna
möjlighet. En del fabrikanter av
kring-utrustning har beaktat problemet och
gör anpassningsutrustningar till sina
terminaler. Men detta är endast för
speciella tillämpningar.
Redan idag börjar problem att
sammankoppla datamaskiner av olika
fabrikat att dyka upp. En mångfald
exempel kan ges där problemet redan
är löst med dyrbara
specialanpassningar samt där de just står inför sitt
förverkligande.
Bland existerande system kan nämnas
vissa militära system där man måste
sammanknyta centraler utrustade med
olika typer av datamaskiner med
varandra. Problemet har här varit att ensa
meddelandeformerna så, att de
passat båda typerna av maskiner.
Bland system som står inför sitt
förverkligande är ett
datainsamlingssystem, där insamling, kontroll och
sortering av data sker i en central, där
även viss bearbetning görs. En del
beräkningar är emellertid så omfattande
att de ej kan utföras i den befintliga
maskinparken utan data måste
överföras till en maskin med större
kapacitet. Hur denna överföring rent
kom-munikationstekniskt skall ske är i
princip löst, men frågor angående
kodning, formattering, blocklängd,
meddelandekontroll etc., är ej lösta.
Pro
blemen vid datautbyte mellan olika
typer av datamaskiner ligger således
icke på kommunikationssidan utan på
datasidan.
Ett annat önskemål finns från vissa
datamaskinanvändare att omväxlande
utnyttja datamaskiner av olika
fabrikat. Vissa körningar ställer sig
förmånligare att utföra på en maskin än
en annan. Dessutom gör
konkurrensen att priset på maskintid hålls nere.
Ett fritt val av datanläggning för olika
körningar skulle således vara
ekonomiskt fördelaktigt för många
användare.
I dagens läge är det emellertid
omöjligt att köpa terminalutrustningar, som
kan kommunicera med datamaskiner
av olika fabrikat. Alternativen är
antingen att skaffa separat
terminalutrustning för varje datamaskinfabrikat
man önskar förbindelse med eller en
omvandlingsenhet, som översätter
terminalens data till för resp, datamaskin
förståeligt språk.
Kostnaderna för dessa alternativ blir
emellertid höga och det förefaller
ytterst orealistiskt att
datamaskinkunderna i någon större utsträckning
skulle skaffa sig dubblerad utrustning
eller anpassningsutrustning. Förutom
höga kostnader kan det även vara
fråga om lokalutrymme.
Man kan även tänka sig att på en
central plats placera en omvandlare till
vilken man ansluter dels terminaler av
olika fabrikat dels datamaskiner,
figur 1. Omvandlaren översätter
respektive terminals data till ett språk som
förstås av den datamaskin man
önskar förbindelse med och vice versa.
Omvandlingsenheten utgöres i
princip av en datamaskin. Kostnaden för
det skisserade systemet måste
givetvis betalas av användarna vilket får till
följd ökade totalkostnader för
datamaskinkunderna.
Den för kund och användare mest
ekonomiska lösningen har ännu ej
försökts: standardisering av
terminalutrustningar för anpassning till
datamaskiner såväl vad avser hårdvara som
mjukvara. Det torde vara ett självklart
krav från datakundernas sida att en
standardisering på detta område
bedrivs intensivt och att i synnerhet de
större firmorna verkligen vill taga
aktiv del i arbetet utan hänsyn till
eventuella kortfristiga ekonomiska
nackdelar. Hittills är det mest de mindre
företagen på området som ställt sig
positiva att ta fram
anpassningsutrustningar och att göra anslutningar till
främmande system. Ett effektivt
utnyttjande av datamaskinerna synes i
många sammanhang omöjlig om ej
samordningsfrågorna mellan
datamaskiner av olika fabrikat löses så, att
de dels kan utbyta data sinsemellan
dels nås av olika typer av terminaler.
Gör man inget åt denna sak inom den
närmaste framtiden är det risk för att
utvecklingen på dataområdet kommer
att hämmas till men för såväl
fabrikanter som avnämare. Tiden är nu
mogen att på allvar ta upp dessa frågor
och få till stånd en diskussion i
ämnet, med målsättning att nå en
standardisering på området.
TÜAB den 1.11 1967
Jan Bæckström
B Den statistik som presenterades i
samband med bråket om A-maskinen
återges här i något annorlunda form.
Den påtalade minskningen av
beställ-ningsvolymen för IBM 360/75 torde till
stor del motsvaras av konvertering av
order till 360/67.
Statistiken för de olika
maskinserierna sammanslagna (ur Computers &
Automation) ser ut som följer:
IBM 360
65/67/75/90 160 221 529
CD
6400/6500/6600/6800 15 41 84
GE
635/645 23 38 50
UNIVAC
1108 19 28 126
Siffrorna avser utvecklingen under
tiden juli 1965—juli 1966—juli 1967.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
