Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 9. Mälaren. — Sigtuna. — Upsala. — Gamla Upsala. — Oden och skandinaviska mythologien. — Slottet. — Domkyrkan. — Eddan och gamla skandinaviska litteraturen. — Linné’s botaniska trädgård. — Universitetet; professorerne, deras fördelning och olika undervisningsämnen; de studerandes antal. — Rigsmal, saga (qväde).
- 10. Dalarna. Dalarna. — Åtskilliga seder och bruk. — Lekar. — Dansar. — Giftermål. — Socknar. — Stark känsla af oberoende. — Ägodelning. — Böjelse för äganderätt. — Invånarnes rådighet och urskiljning. — Märkvärdig näringsflit. — Hungersnöd och barkbröd. — Periodisk utvandring om våren. — Måttlighet och föda. — Gästfrihet. — Klädedrägter. — Ett bröllop i Dalarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Af deras barn, hvilkas namn i qvädet alla
utmärka något förhållande af börd, är Konr
(konung) den yngste [1].”
*
TIONDE KAPITLET.
 |
| Dalarna. |
Dalarna. — Åtskilliga seder och bruk. — Lekar. — Dansar. —
Giftermål. — Socknar. — Stark känsla af oberoende. —
Ägodelning. — Böjelse för äganderätt. — Invånarnes rådighet och
urskiljning. — Märkvärdig näringsflit. — Hungersnöd och
barkbröd. — Periodisk utvandring om våren. — Måttlighet och
föda. — Gästfrihet. — Klädedrägter. — Ett bröllop i Dalarna.
Provinsen Dalarna är föga känd af
Fransmännen, till och med de flesta Svenskar hafva
[1] Under Odens efterträdare bildade sig i Sverige en slags
feodalstyrelse, eller, rättare sagdt, blef detta land en skådeplats
för den fullkomligaste anarki; större delen af de maktägande
lösgjorde sig ifrån den kungliga myndighetens ok, samt
upphäfde sig till sjelfrådande, under de olika benämningarna af
Fylkes-, Härads-, Wald- och Sjö-Konungar.
Fylkeskonungarne, som voro de mäktigaste, påstodo sig
härstamma ifrån Oden, och låto tilldela sig provinser, hvilka
kallades fylken; de afslöto förbund med sina grannar, eller
förklarade dem krig, och sammankallade sina underhafvande
till krigstjenst; hvar och en af dem utlyste allmänna möten
eller ting och skipade lag. De erkände dock Upsalakonungens
öfvervälde, och denna förening af smärre stater till en större
bildade ett så kalladt systema civitatum, eller ungefär ett
dylikt förbuud, som det fordna tyska riket; dock kommo
dessa småkonungar med tiden i öppen fejd mot sin öfverherre.
Häradskonungarne erkände vanligtvis Fylkeskonungens öfvervälde,
så vida de ej stodo i något fiendtligt förhållande till honom.
Waldkonung kallades ägaren af en borg eller ett fäste,
hvars underlydande omgifning endast bestod af skogar. Hvad
Sjökonungar beträffar, lät ägaren till den minsta af de talrika
farkoster, som på denna tid oroade Östersjön och ofta äfven
Oceanens kuster, kalla sig sjökonung af besättningen.
Hr Daumonts not.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 19:24:55 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/daumresa/1/0153.html
