- Project Runeberg -  Resa i Sverige år 1830. Innehållande underrättelser rörande detta rikes handel, sjöfart, jordbruk, bergsrörelse ... / Del 1 /
168

(1834-1835) [MARC] Author: Alexandre Daumont Translator: Fredrik Bernhard Cöster
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Dalarna. — Gustav Vasa. Gustaf Wasa. — Ornäs. — Mora. — Rättvik. Karakteristisk olikhet i utseende, seder och klädedrägt bland invånarne inom denna socken. — Elfdalen. Vanor och bruk, som utmärka finskt ursprung. — Skönt porfyr-brott. — Återresa till Stockholm.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


”I de ofantliga skogar, som på norra och
östra sidan omgifva Moras odlade trakter, hafva
bönderne sina fäbodar. Till dessa (nära motsvarande
Schweitzarnes sennenhütten) utvandra de
med sin boskap på nomadiskt vis, vid början af
sommaren, hvilken utvandring de kalla bufyera.
Merändels äro kring sådane små ensliga skogsställen
små åkertegar och ängsfläckar upptagna, hvilka
med mycket besvär och tidsspillan skötas och
underhållas. Boskapens vård är anförtrodd åt
unga flickor, som, under det de vandra omkring
i den öde bergsbygden, ofta uppstämma på sina
vallhorn eller långlurar [1] de enkla, hjertliga
melodier, som ännu i aflägsna byggder finnas bevarade
från Nordens urgamla folksharpa.”

”Runor äro här ännu kända och nyttjade.
De bomärken, som bönderne rista på sina
åkerredskap och husgeråd, äro merändels runbokstäfver,
och runstafven nyttjas såsom en stående
almanach. Vi ha redan nämt om det egna språk,


[1] ”De förra göras af kohorn, med tre eller fyra små hål på
sidan, att modulera tonerna och spelas som en vanlig spetsflöjt.
De sednare bestå af tätt hopfogade tunna granspjelor,
omlindade med näfver. De äro långa och raka, hafva vidgad
mynning som ett valdthorn, och begagnas när ljudet bör höras på
långt afstånd — vanligen att bortjaga björnar eller vargar.
Att skrämma dem, måste äfven kullorna då och då, om
nätterna, aflossa ett bösskott, hvilket likväl ofta ej gör någon
verkan. På deras vallhorn blir man stundom varse inristade
bokstäfver; dessa äro ej initialerna till ägarinnans namn, utan
till någon ungdomsväns eller leksysters, hvars minne de på
detta sätt återkalla och upplifva.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:24:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/daumresa/1/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free