Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Klimat. Jemförelse mellan klimatet i Sverige och Italien. — Temperatur. — Medel att skydda sig emot kölden. — Atmosferens ovanliga renhet alla årstider. — Norrsken. — Dagarnas längd. — Öfvergången frän ena årstiden till den andra. — Klimatets utomordentliga stränghet i det nordliga Sverige. — Eldar, som under sommarn upptändas kring åkerfälten, för att freda dem för kalla vindar. — Tidpunkten för starkaste värme och strängaste köld. — Tiden för islossningen, svalornas återkomst samt löffallningen. — Wardöhus fästning nära Nordkap. — Rådande vindar. — Gränsorna för växtligheten och den ständiga snön; för Lapparnas tält samt björnen. — De vanligaste sjukdomar: lungsot, febrar, trånsjuka, slag, syphilis, m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stränder, floder och sjöar, skogar hvimlande af
villebråd, samt en jord, som i sitt sköte gömmer
outtömliga gnifvor af jernets nyttiga oeh
vinstgifvande metall. Dessa långa vintrar med deras
klara dagar och ständigt rena temperatur, äro
de ej en årstid för hvila och nöjen? Dessa
ofantliga skogar, erbjuda de icke medel att trotsa
strängheten af ett klimat, i hvilket man
dessutom är uppfödd? och den friska luft man
inandas, är den ej en källa till styrka och hälsa, samt
en lång och från bräckligheter fri lifstid?
Och när vintern utbredt sin hvita duk och
trädens snöhöljda grenar tindra af perlor och
diamanter, äro väl fälten beröfvade all skönhet?
förete de ej den herrligaste anblick? Och när, vid
vårsolens första strålar, den sköna nejden, liksom
genom ett trolleri, afkastar sin nordiska skrud och
klär sig i grönska och blommor, har väl ej
Svensken någon orsak till tacksamhet mot en natur,
som röjer så mycken rättvisa vid fördelningen af
sina håfvor.
Visserligen kan icke Sverige, med sina isar
och sin kyla, göra anspråk på den milda
temperatur, den lyckliga bördighet, som tillfallit
länder, öfver hvilka söderns sol utbreder sitt
välgörande inflytande; men om det ej njuter af den
rika växtlighet och af alla dessa gåfvor, dem en
frikostig natur slösar öfver andra luftstrek, är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>