Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Införseln af främmande ull, ämnad att fylla
otillräckligheten af den inhemska, steg, år 1831,
till 259,000 skålpund; dock var den mindre än
införseln 1830, ehuru tillverkningen det förstnämda
året var större, hvilket antyder ett stigande
förhållande i afseende på inhemsk ullproduktion
jemförelsevis med de föregående åren.
Detta är, i korthet, allt hvad som kan sägas
om den förnämsta af Sveriges manufakturindustrier,
till hvars framgång och skydd man dessutom
sett sig föranlåten att begagna ansenliga
premier och prohibitiva åtgärder: de förra uppgå till
femton för hundradet för kläde, som utföres till
europeiska länder, samt tjuge för hundradet för
kläde, som utföres till andra verldsdelar; och hvad
de senare beträffar, är allt utländskt kläde, utan
åtskilnad, belagdt med ett ovilkorligt förbud,
hvilket likväl ej hindrar att denna varuartikel är
föremål för en ganska stark lurendräjerirörelse,
till betydlig vinst för dem, som slå sig på denna
slags spekulation. Det franska klädet är mest
eftersökt, emedan dess öfverlägsenhet, så väl i
anseende till varaktighet som godhet och vackert
utseende, är allmänt erkändt; de engelska klädena
falla mindre i smaken; ty de äro ej så ullrika;
det är bekant att i deras tillverkning ingår en
fjerdedel och stundom en tredjedel bomull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
