Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
exporterades årligen ända till 300,000 tunnor,
hvilkas försäljning till utlänningen spridde
välstånd öfver hela denna trakt; men, sedan 1805,
inskränker sig försäljningen endast till 2000
tunnor. Sillen har aflägsnat sig från kusten, så att
den måste sökas på öppna hafvet,och exporten är
numera nästan ingen. På alla Sveriges kuster,
synnerligast i Östersjön, fiskas en slags småsill,
kallad strömming, som öfverallt visar sig i stor
myckenhet.
Utmed stränderna hvimlar hafvet af lax,
isynnerhet i granskapet af Carlshamn, Norrköping,
Gefle och Hernösand, från hvilka ställen en stor
myckenhet af denna fisk afyttras; tillgången derpå
är, enligt hvad man sagt, nära vissa kuster, så
öfverflödig, att tjenstfolket, innan de låta antaga
sig, göra det förbehåll, att icke dagligen erhålla
lax till kost.
I Sverige finnes ingen saltgrufva. För icke
längesedan gjordes fruktlösa försök och efterforskningar
att upptäcka någon sådan. Hafsvattnet i
Östersjön hyser få eller inga saltpartiklar, och
nära de trakter, der fisket är ymnigt, måste man,
för att bibehålla fisken, söka det oumbärliga
saltet vid Frankrikes och Portugals kuster: Det
mesta saltet, som förbrukas, hemtas från Cette, i
förstnämde rike, och S:t Ybes i det senare, samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
