Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stympade och förstörde efter behag allt hvad som
lemnade pressen. Franska och danska böcker voro
helt och hållet förbjudna till införsel. Först vid
Hertigens af Södermanland uppstigande på thronen,
under namn af Carl XIII, erhöll nationen
tryckfrihet, endast med det lilla förbehåll, att
regeringen efter behag kunde indraga alla
utkommande skrifter; icke dess mindre har, sedan
denna frihet infördes, en mängd nya för Sverige
tillförene alldeles okända arbeten utbredt nya idéer
bland folket; vid samma tid uppkommo äfven en
mängd tidningar, af hvilka få öfverskridit
hofsamhetens gränsor; imellertid hafva några varit
föremål för laga åtal; så indrogs, till exempel, år
1832, en tidning, kallad Medborgaren.
De nödiga kostnaderna för utgifvandet af en
tidning äro föga betydliga. Borgen fordras icke,
stämpelafgiften går ej högre än till ett runstycke
arket, papperet säljes till billigaste pris, och
redaktionsarfvodet är vanligtvis i proportion till allt
det öfriga, hvaraf följer, att afgiften för en
dagligen utkommande tidning sällan ofverstiger 16
francs för året; 5 till 600 subskribenter äro
tillräckliga att betäcka kostnaderna för dessa företag;
också tilltaga de i oändlighet.
Det fordras en egen talang för redigerandet
af en tidning; det är en särskild gren af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
