Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som man vet, är representationen delad
mellan fyra stånd; Adeln, Presterskapet, samt
Borgare- och Bondestånden.
Sverige äger omkring 2,400 adliga ätter. Den
äldsta af hvarje ätt (caput) är sjelfskrifven
medlem af representationen; men sällan öfverstiga de
verkligen representerande ett antal af 400
personer. Konungen utnämner en af statens högst
uppsatte män, som, under benämning af
Landtmarskalk, förer ordet, icke blott inför adeln, utan
äfven för de andra stånden, när de konstituera
sig till allmän riksdag [1]. Riddarhuset förvarar
genealogiska tabeller, eller en så kallad matrikel,
i likhet med gyllene boken i Venedig, hvaruti
alla adliga slägters namn äro inskrifne, hvart och
ett i sin bestämda och oföränderliga nummerordning,
och när riksdagsbesluten underskrifvas af
adelns representanter, teckna de först framföre
sina namn nummern, som derifrån är oskiljaktig.
Flera af de adliga ätterna äro utslocknade; men
deras namn och nummer fortvara dock uti
matrikeln.
Presteståndets fullmäktige utgöras af Erkebiskopen
i Upsala, som är sjelfskrifven talman, af rikets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
