Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gifva efterdöme af kvistlig ödmjukhet. Under
riksdagen, åren 1829 och 1830, märkte man att
detta stånd, genom den riktning det antog och sin
esprit de corps, var af alla det, som mest
framställde idén af en aristokratisk kammare.
Imellertid fordrar rättvisan det erkännande, att
ståndet utmärker sig genom kunskaper och verkliga
dygder.
För att kunna vara medlem af borgareståndet
fordras att vara bosatt eller utöfva något
yrke i stad, men i allmänhet utfalla valen på
borgmästarne.
Hvad bondeståndets talrika klass angår,
kunna inga andra än de bönder, som äro fastighetsägare,
väljas till riksdagsmän. Bonde- och
borgareståndens representanter kunna väljas af flera
härader och städer gemensamt, hvilka de då vid
riksdagen representera.
Således är en betydande del af befolkningen
formligen utesluten från den dyrbaraste af alla
rättigheter, den att deltaga i öfverläggningen om
allmänna ärender; och detta uteslutande träffar
klasser, hvilka äro lika talrika som aktningsvärda.
Ägaren till de vidsträktaste gods, eller den
kunnigaste jordbrukare kan aldrig blifva riksdagsman,
emedan han icke är bonde; hela den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
