Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Jag börjar göra iakttagelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
blifvit så illa bemött af sina tjänare som jag? Men
h|varför säger jag flicka? Har jag aldrig varit gift,
Peggotty ?»
»Jo, det skall Gud veta, att frun varit», sade
Peggotty.
»Har kan du då våga», sade min mor, »inte
menar jag våga, det vet du nog, kära Peggotty, men
hur kan du ha hjärta att göra mig så ledsen och
säga mig så skarpa saker, då du vet, att utanför dessa
väggar har jag inte en enda vän att anförtro mig till!»
»Så mycket större skäl har jag att säga, att det
inte vore bra. Nej, det vore inte alls bra. Till intet
pris vore det bra, det är säkert det!» — Jag trodde
nästan Peggotty skulle kasta ljusstaken i väggen, så
ifrigt gestikulerade hon med den.
»Hur kan du vara så grym och tala så där
orättvist!» sade min mor och grät än häftigare. »Du går
på som om allt vore klappad t och klart, Peggotty,
fastän jag gång på gång sagt dig, att ingenting
passerat, (och att han helt enkelt visat sig litet artig
mot mig. Du talar om beundran. Hvad skall jag
väl göra? Om folk ä’ nog tokiga att hysa en sådan
känsla, rår kanske jag för det ? Jag frågar dig än en
gån g, hvad skall jag göra? Kanske vill du, att jag skall
raka jaf mig håret och svärta mig i ansiktet eller
vanställa mig medelst brännsår och skållning eller
någonting dylikt ? Det tror jag nog du skulle vilja,
Peggotty. Det skulle du visst tycka vore riktigt roligt.»
Jag tyckte mig märka, att denna beskyllning
djupt sårade Peggotty.
»Och du, min älskade gosse», sade min mor i
det hon gick fram till länstolen, i hvilken jag satt,
och smekte mig, j»min egen lilla Davy! Skall man
nu också beskylla mig för att jag inte är nog öm om
min egen skatt, den sötaste gosse, som någonsin
funnits till!»
»Det har val aldrig fallit någon in att beskylla
frun för något tocke», sade Peggotty.
»Jo, det har du gjort, Peggotty», förklarade
min mor. »Det måtte du väl veta, att du gjort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
