Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Ändrade förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3°
är nog sant det. Jag är bara ledsen, att det är för
min skull ni så gärna går dit.»
»För er skull? Det är det visst inte», sade mr.
Peggotty, »inbilla er inte det.»
»Jo, det är det nog», vidhöll mrs. Gummidge.
»Jag vet hurudan jag är. Jag vet, att jag är en
stackars ensam, öfvergifven varelse, och jag vet, att
inte bara allt går mig emot utan också att jag är i
vägen för alla. Ja, så är det. Jag är känsligare än
andra, och det kan jag inte låta bli att visa. Det
är min olycka det.»
Jag kunde ej afhålla mig från att tänka, då jag
satt och hörde på det där, att olyckan sträckte sig
äfven till andra medlemmar af familjen än mrs.
Gummidge själf. Mr. Peggotty gjorde sig emellertid icke
skyldig till någon sådan invändning utan svarade med
en förnyad maning till mrs. Gummidge att krya upp
sig.
»Jag är visst inte sådan jag ville vara», sade mrs.
Gummidge. »Långt därifrån! Jag vet allt hurudan
jag är. Mina bekymmer ha gjort mig knarrig. Jag
lider af taina bekymmer, och då blir jag knarrig.
Jag önskar jag inte led af dem, men det gör jag.
Jag ville så gärna förhärda mig mot dem, men det
kan jag inte. Jag ställer till otrefnad i huset. Jag
har gjort det otrefligt hela dagen för er syster och
master Davy.»
Men nu rördes mitt hjärta, och tjutande utbrast
jag: »Nej, det har ni visst inte, mrs Gummidge.»
»Det är långt ifrån rätt att jag uppför mig så»,
sade mrs. Gummidge. »Det är inte något vackert
sätt att visa sin tacksamhet. Det vore bättre, om jag
ginge till fattighuset och lade mig att dö där. Jag
är en stackars enisam, öfvergifven varelse, och det
är dumt att jag går och är knarrig här. När allt
går mig emot, blir jag krånglig själf, och därför är
det bäst att jag krånglar mig hem till min egen socken.
Det är bäst, kära Daniel, att jag ger mig af till
fattighuset och får dö där, så att ni blir af med mig.»f
Med dessa ord lämnade mrs. Gummidge sällska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
