Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Följden af mitt beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
»Jag kommer från London», sade jag.
»Hvad har du för dig?» frågade kittelflickären.
»Är du långfingrad ?»
»Ne-ej», sade jag.
»Hvad tusan, jär du inte det ? Står du och skryter
med din (ärlighet för mig, så slår jag in skallen på
dig», sade kittelflickären.
Han lyfte nu sin Ipdiga hand som för att slå
till mig, och så mätte han mig från hufvud till fot.
»Har du pengar på dig till ett stop öl?» frågade
kittelflickären. »Fram med dem i sä fall, innan jag
tar dem.»
Jag hade säkert tagit fram slantarna, om jag inte
mött kvinnans blick, sett henne sakta skaka på
hufvudet och forma läpparna till ett nej.
»Jag är mycket fattig», sade jag och försökte
småle. »Jag har inga pengar.»
»Hvad menar du med det ?» sade kittelflickären;
och såg på mig så strängt, att jag nästan fruktade,
att han upptäckt pengarna i min ficka.
»Sir!» stammade jag.
»Hvad menar du med att begagna min brors
sidenhalsduk ? Hit med den!» Och han drog af mig
halsduken och kastade den till kvinnan.
Hon brast i gapskratt, som om hon tagit det för
ett skämt, och i det hon kastade halsduken tillbaka
till mig, nickade hon åter helt omärkligt, alldeles som
nyss, och formade läpparna till ordet gå! Innan jag
hunnit lyda, hade emellertid kittelflickären ryckt ifrån
mig halsduken med en häftighet, som kom mig att,
lätt som en fjäder, fara åt sidan. Halsduken slängde
han om sin egen hals, hvarefter han med en ed
vände sig till kvinnan och trumfade till henne. Aldrig
glöjmmer jag hur hon föll baklänges mot den hårda
vägen och låg där med hatten afsliten och håret hvitt
af dammet, aldrig heller hur jag4, då jag åter
blickade tillbaka, såg henne sitta på grässluttningen invid
vägen, med schalsnibben torkande blodet ur
ansiktet under det att slyngeln gick vidare.
Detta äfventyr skrämde mig så mycket, att då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
