- Project Runeberg -  David Copperfield /
236

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Följden af mitt beslut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

238

vackra än motsatsen, ehuru något stränga och
allvarsamma. Särskildt lade jag märke till hennes snabba
blick och klara öga. Hennes gråa hår var benadt
och låg slätt ned på sidorna samt omslöts af en så
kallad negligé — ett slags mössa, som förr var
mera i bruket ä;n nu och hvars uppvikta
sidostycken sammanslötos af en rosett under hakan.
Hennes klänning var lavendelfärgad och ganska prydlig,
men snäft sydd som om hon velat besväras med så
litet tyg som möjligt. Jag minns, att jag tyckte den
påminde om en riddräkt med afskuret släp. Vid sidan
bar hon ett herrur af guld, att döma af storleken och
formen, jämte vidhängande kedja och sigill; hon h,ade
en slät iärftskrage kring halsen och någonting
liknande skjortmanschetter kring handlederna.

Mr. Dick var, som jag redan sagt, gråhårig och
rödblommig. Allt vore sagt om honom med de
orden, om icke därtill kommit, att hans hufvud var sä
underligt böjdt — icke af ålder; det påminde mig om
en af ,mr. Creakles gossars hufvud efter erhållen
ba-Éstonad —• och hans stora, gråa, utstående ögon hade
en vattenaktig klarhet, som i förening med hans
intetsägande väsen, hans undergifvenhet mot min tant
och hans barnsliga förtjusning, då hon berömde
honom, kom mig att misstänka, att han var litet vriden,
ehuru jag hade mycket svårt att begripa hvarför han
skulle vara här, om han inte var klok. Han var
klädd alldeles som en vanlig herre i en vid
morgonrock, väst och hvita benkläder. Ett ur bar han i
västfickan, och pengar hade han i de andra fickorna
— skramlade med dem som om han varit stolt att
äga dem.

Janet var en täck, blomstrande flicka, omkring
nitton eller tjugu år gammal och ytterst nätt och
prydlig. Ehuru jag icke då märkte någonting vidare
med afseende på henne, vill jag säga med detsamma,
att hon var en bland de många skyddslingar, som min
tant i tur och ordning tagit i sin tjänst för att fostra
dem till försakelse af all manlig beuftdran och som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free